Många managementexperter i Sverige har uttryckt en stark avsky till det transaktionella ledarskapet. I USA, England och Tyskland är man inte lika avfärdande och på många arbetsplatser används stilen fortfarande flitigt. I den här artikeln går vi igenom nyckelpunkterna för ett transaktionellt ledarskap.
Det råder inga tvivel om att ledarskapet i ett land speglar landets kultur och mentalitet. Sverige har blivit till ett väldigt liberalt land som skiljer sig en hel del från övriga världen, framförallt i arbetslivet. När man studerar olika svenska företags ledningar så blir det väldigt tydligt att vår kultur har genomgått en radikal förändring.
Övriga länder i väst går inte riktigt igenom samma förändringar. Man har på många platser behållit strukturer och ledarstilar som funnits och utvecklats under flera generationer. I Sverige är vi däremot i en era där man förväntas ”bryta normer” och ”ställa auktoriteten mot väggen”.
Den svenska mentaliteten står därför i stark kontrast till det transaktionella ledarskapet.
Men vad är egentligen ett transaktionellt ledarskap och är det bra eller dåligt? Vi svarar på allt.
Vad är transaktionellt ledarskap
De grundläggande värderingarna i ett transaktionellt ledarskap är:
- Ordning
- Struktur
Gruppens ledare ger order och medlemmarna följer dem. Det är inte frågan om öppna diskussioner eller demokratisk beslutsfattning.
Fokuset ligger kring resultat och man når dessa genom klara processer och en stark struktur inom ledningen. Hierarkin är tydlig och ledaren har en formell auktoritet. Gruppens medlemmar arbetar och bedöms ofta utefter ett belöningssystem. Dåligt arbete bestraffas och bra arbete belönas.
Ledaren lägger stor fokus på statistik och resultat. Man mäter individuella prestationer såväl som gruppens. Du som medarbetare förväntas rätta dig i ledet och utföra ditt arbete. Transaktionella ledare fungerar inte i miljöer där man uppmuntrar till kreativitet och innovation.
Ledaren är ofta passiv. Vilket betyder att han bara blandar sig i medlemmarnas arbete när ett problem uppstår. Man förlitar sig på den anställdes motivation och egna ansvar.
Vanligtvis beskrivs transaktionellt ledarskap som vänster hjärnhalva. Det vill säga, den fokuserar på analytiskt och metodiskt arbete.
Transaktionellt ledarskap bygger på ordning och struktur, med hjälp av klara processer och belöningssystem. Gruppens medlemmar har minimalt med inflytande i beslutsfattningen. Kreativitet uppmuntras inte. Medarbetarna motiveras av belöningar som baseras på prestationer och statistik.
Fördelar och nackdelar med transaktionellt ledarskap
Den här typen av ledarskap fungerar som bäst i organisationer där struktur är viktigt. I miljöer där kreativitet och innovation behövs, så kan en transaktionell ledare göra mer skada än nytta.
Fördelar
- Skapar tydliga strukturer i stora organisationer och i projekt som kräver repetitiva uppgifter
- De som är motiverade belönas
- Belöningssystemet är tydligt kommunicerat till de anställda
- Kortsiktiga mål kan uppnås snabbt
Nackdelar
- Personliga initiativ varken uppmuntras eller belönas
- Belöningen är enbart pengar eller förmåner och inte utvecklingsmöjligheter
- Fungerar inte i alla kulturer och länder
- Spelrummet för kreativitet är ytterst begränsad
Transaktionellt ledarskap fungerar även idag
Många ”managementkonsulter” i Sverige anser att den transasktionella ledaren är passé och oanvändbar i modern tid. Vi håller inte med.
Transaktionellt ledarskap används framförallt i multinationella företag. Organisationens medlemmar och ledare kommer från olika kulturer och talar olika språk. Fasta och tydliga strukturer och krav är därför en absolut nödvändighet. Det är enkelt för ledaren att förmedla den gemensamma visionen och strategin utöver hela organisationen.
[ Läs: Allt om situationsanpassat ledarskap ]
Här finns transaktionella ledare idag
Den här typen av ledarskap är också väldigt vanlig inom militären, polisen, brandkåren och andra utryckningsarbeten. Eftersom dessa arbetar med krissituationer och mycket stress, så är det livsviktigt att alla vet vilka krav som ställs, vad som ska göras och hur det ska göras. Arbetet måste vara konsistent.
Även i sportsammanhang så är transaktionella ledare vanligt förekommande. Professionell fotboll är utmärkande i sammanhanget, där belöningssystem ofta implementerats i spelarnas kontrakt.
Pengar och förmåner tenderar att motivera de flesta människor. Med klara kriterier, processer och belöningssystem så kan det vara ett utmärkt verktyg för att öka effektiviteten och höja produktionen.
