I dagens intensiva och dynamiska informationssamhälle så brukar man lägga stor vikt vid det situationsanpassade ledarskapet. Det är viktigt att vara flexibel och att kunna anpassa sig. Men vad är ett situationsanpassat ledarskap i teorin och praktiken? Vi går igenom alla nyckelpunkter.
Situationsanpassat ledarskap är en modell skapad av amerikanska Paul Hersey och Ken Blanchard. De båda managementexperterna har författat ett stort antal böcker med inriktning på ledarskap.
Det var år 1969 som idén först presenterades för världen, då under namnet ”Life cycle theory of leadership”. Ett par år sedan genomgick teorin ett namnbyte och blev till det vi idag kallar för ”Situational leadership theory”.
Teorin har sedan dess fungerat som en stomme inom modern ledarskapsteori och anses idag vara en av de populäraste ledarskapsstilarna.
Vad är situationsanpassat ledarskap
Hela teorin bygger kring flexibilitet. Istället för att applicera en strikt och kompromisslös ledarstil, så anpassar ledaren sitt ledarskap utefter situationen. Omgivningen är alltså avgörande i hur ledarskapet sköts.
Ledaren måste på ett flexibelt sätt kunna växla från en ledarstil till en annan för att kunna möta organisationen och medarbetarnas behov. Det är därför avgörande att ledaren har en god förmåga att kunna läsa av och förstå sig på sin omgivning.
Det finns två modeller av den här ledarskapsteorin, en är konstruerad av Ken Blanchard och Paul Hersey, och den andra är beskriven av Daniel Goleman.
Blanchard och Herseys teori om situationsanpassat ledarskap
Teorin bygger på två koncept: ledarskapet, och utvecklingsnivån hos medlemmarna i gruppen. I Blanchard och Herseys modell finns det fyra ledarstilar som används:
1. Strikt ledarskap
De här ledarna tar egna beslut och kommunicerar dem till gruppen. Vanligtvis är det envägskommunikation som gäller. Ledaren skapar roller, strategier och mål och förväntar sig att medlemmarna följer dessa. Den här ledarstilen är som mest effektiv vid stressiga situationer, katastrofer och när man behöver repetitiva resultat.
2. Säljande ledarskap
Syftet här är att ledaren ska sälja in sina idéer och processer till gruppens medlemmar. Istället för att ge direkta order. Man är mer öppen inför förslag och feedback från följarna.
3. Deltagande ledarskap
De här ledarna lämnar beslutsfattningen till gruppens medlemmar. Ledaren kan vara med och påverka utgången, men det slutgiltiga beslutet fattas av följarna.
4. Delegerande
Den delegerande ledarstilen innebär att ledaren är ansvarig för operationen, men överlåter all problemlösning till de anställda. Ledaren ger ytterst liten vägledning.
Dessa ledarstilar används framförallt baserat på utvecklingsnivån hos medlemmen/medlemmarna i gruppen.
2. Någorlunda kompetens; Lågt engagemang
3. Hög kompetens; Varierande engagemang
4. Hög kompetens; Högt engagemang
Medlemmens utvecklingsnivå/mognad avgör till stor del vilken approach ledaren använder. Exempelvis, passar den lägsta utvecklingsnivån (1) bäst ihop med ledarstil 1 (strikt). Medan den högsta utvecklingsnivån, nummer fyra, är mest effektiv under ett delegerande (4) ledarskap.
Genom att identifiera och kategorisera varje medlems nivå, så kan man alltså avgöra vilken ledarstil som är mest effektiv.
Golemans teori om situationsanpassat ledarskap
Daniel Goleman har varit en frekvent föreläsare på Harvard Universitet med beteendevetenskap i fokus. Hans bästsäljande bok ”Emotional intelligence” är bara ett av många bidrag till vår förståelse för människan och ledarskap.
Goleman definierar det situationsanpassade ledarskapet i sex olika stilar:
1. Coachande ledarskap
Den här ledarstilen fokuserar på individens personliga utveckling, men även deras yrkeskunnighet. Ett coachande ledarskap passar bäst där medarbetaren är medveten om sina begränsningar och är öppen för förändring.
[ Läs: Allt du behöver veta om coachande ledarskap ]
2. Nivåsättande ledare
Ledaren sätter höga förväntningar på människorna i gruppen. Stilen fungerar bäst när medlemmarna är väldigt motiverade och benägna att ta egna initiativ. Om ledaren inte är försiktig så kan den här stilen leda till att medarbetarna blir utbrända. Ledaren leder som exempel.
3. Demokratisk ledare
Ett effektivt ledarskap som involverar medlemmarna i gruppen. De får möjlighet att fatta beslut i nästan alla frågor, vilket kan höja moralen och ansvarstagandet. Det kan däremot vara tidskrävande och är inte optimalt i pressade situationer.
4. Affilierad ledare
Ledaren sätter medarbetaren först. Ledaren använder beröm och är närvarande för att hjälpa till. Syftet är att höja gruppens moral. Den här stilen används främst när moralen är låg.
5. Auktoritär ledare
Den här ledaren är bra på att strukturera och organisera kollektivet. Det är framförallt effektivt när gruppen eller företaget irrar runt utan vare sig plan eller mål. Ledaren skapar då tydlighet.
[ Läs: Allt om auktoritärt ledarskap ]
6. Tvingande ledare
Ledaren har en klar bild över vad som ska göras och hur det ska göras. Han talar om för de anställda vad de ska göra. En väldigt bra ledarstil när organisationen befinner sig i ett kritiskt läge.
Fördelar och nackdelar med en situationsanpassad ledare
Det finns både bra och dåliga saker med ett situationsanpassat ledarskap. Här är några viktiga punkter:
Fördelar
- Enkelheten. Allt ledaren behöver göra är att utvärdera situationen och omgivningen för att applicera rätt ledarstil.
- Det kan vara ett väldigt bekvämt sätt att leda på.
- Ledaren har möjlighet och flexibilitet att förändra och utveckla sitt ledarskap.
Nackdelar
- Ledarskapstypen är designad för amerikansk kultur. Det passar därför inte på alla platser i världen där kulturer, hierarkier och företag ser annorlunda ut.
- Det är lätt hänt att ett dynamiskt ledarskap riktar bort uppmärksamheten från gruppens mål och strategi.
- Det ignorerar skillnaderna mellan män och kvinnors ledarskap.
